Även om vattenförvaltningen sätter fokus på biologin har de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna flera viktiga användningar.
- När de biologiska kvalitetsfaktorerna ger resultatet god eller hög status ska även de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägas samman. De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna kan endast försämra den ekologiska statusen från hög till god eller från god till måttlig. Om biologin visar sämre än god status behöver inte de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna användas men de är ofta bra stöd i bedömningen av hur tillförlitligt resultatet av statusklassificeringen är.
- Vid klassificeringen av vissa biologiska kvalitetsfaktorer ingår användandet av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer alltid i bedömningen av om tillståndet i naturen är påverkat av mänskliga aktiviteter.
- I många fall där betydande påverkan har identifierats, saknas data för att klassificera i enlighet med bedömningsgrunderna. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer kan då användas som stöd vid expertbedömningar av status.
- Om statusen för en vattenförekomst konstaterats vara sämre än god kan ett förbättringsbehov behöva beräknas. Resultaten från klassificeringen av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer kan vara ett bra underlag för sådana beräkningar eftersom de kan uttryckas i storheter som lättare går att koppla till åtgärder.
Beroende på vattentyp är det olika kvalitetsfaktorer som ingår i bedömningen. Se markering i tabellen.
Kvalitetsfaktorer | Sjöar | Vattendrag | Kustvatten |
Näringsämnen | x | x | x |
Ljusförhållanden | x | x | |
Syrgasförhållanden | x | x | |
Försurning | x | x | |
Särskilda förorenande ämnen | x | x | x |
Mer information
Havs- och vattenmyndigheten: Statusklassning av ytvatten
Vattenmyndigheterna: Tillståndet i vattnet