Miljöfarlig verksamhet är skyldig att kontrollera påverkan som verksamheten har på miljön.
En stor del av den samlade kunskapen om miljötillståndet i vattnen har kommit till genom recipientkontroll.
Enligt miljöbalken är de verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet, skyldiga att kontrollera vilka effekter utsläppen har på miljön.
Om flera verksamheter påverkar samma vattensystem är det vanligt att de gått samman i ett vattenförbund eller vattenvårdsförbund med ett gemensamt provtagningsprogram för samordnad recipientkontroll (SRK). Möjligheten blir då större att fördela provpunkter på ett mer strategiskt sätt för att få en så bra bild som möjligt av tillståndet och påverkan i vattensystemet. Dessutom blir det billigare att göra en gemensam upphandling av provtagning och analys och utvärdering.
Egenkontrollen inklusive recipientkontrollen styrs huvudsakligen av miljöbalken, men också av Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Vägledning finns även i Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll.