Förändringar i vattnets kemiska status återspeglas snabbt i växtplanktons biomassa och artsammansättning. Växtplankton används därför i kustvatten och i sjöar för att bedöma påverkan av näringsämnen samt i sjöar för att bedöma surhet.
Växtplanktonsamhället varierar kraftigt över tid och väder och vind spelar också en stor roll för antal och artsammansättning. Ett medelvärde av minst tre års data bör därför användas för klassificeringen. I sjöar används prover tagna under perioden juli till och med augusti. I kustvatten används prover tagna under perioden juli till och med augusti för Östersjön och prover tagna under perioden juni till och med augusti för Västerhavet.
Parametrar för klassificering
Parametrar som nyttjas för varje vattenkategori är markerade med kryss i tabellen.
| Parametrar | Sjöar | Kustvatten |
| Den totala biomassan | x | x |
| Planktontrofiskt index (PTI) | x | |
| Klorofyll-a | x | x |
| Antalet taxa | x |
I sjöar vägs parametrarna total biomassa, PTI och klorofyll samman för att bedöma näringsförhållande medan antalet taxa visar på surhet. I kustvatten sammanvägs parametrarna biomassa och klorofyll för att bedöma näringspåverkan.
Parameterbeskrivning
Den totala biomassan (eller biovolymen)
Totalbiomassa kan uttryckas både som en volymsenhet eller som en massa då växtplankton antas ha samma täthet som vatten.
Planktontrofiskt index (PTI)
Vid analysen av totalbiomassa bestäms växtplankton samtidigt till finast möjliga nivå och det är dessa data som används för PTI. PTI står för Plankton Trophic Index (Phillips et al. 2012). Detta index liknar det tidigare använda TPI (trofiskt plankton index) med skillnaden att PTI tar in information från växtplanktonsläkten från hela näringsgradienten medan TPI fokuserade på mycket toleranta och mycket känsliga arter och utelämnade taxa i mellanregistret. PTI är därför ett mera robust index som tagits fram i ett samarbete mellan flera europeiska länder.
Klorofyll-a
Biomassan av planktiska alger kan på ett översiktligt sätt mätas genom analys av algernas innehåll av klorofyll a som är det vanligaste pigmentet som används vid fotosyntes. Om både totalbiomassa och klorofyll a mätts i en sjö används båda och de får lika stor vikt i bedömningen.
Antalet växtplanktontaxa
Antalet växtplanktontaxa är lägre i sura än neutrala sjöar. Antalet taxa visar dock inte om det beror på naturlig surhet eller mänskligt orsakad försurning. Parametern ska därför endast användas om påverkansanalysen har pekat ut en betydande påverkan från försurning.
Parametern används endast om pH-värdet i sjön är under 7. Data för denna parameter fås också vid den typ av analys som görs av växtplankton i mikroskop för totalbiomassa och PTI.
Mer information
Havs- och vattenmyndigheten: Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25) beskriver metod, krav på bakgrundsdata, index, med mera.
Havs- och vattenmyndigheten: Växtplankton i sjöar – vägledning för statusklassificering