Morfologi beskriver den fysiska formen hos vattenförekomsten, till exempel djupförhållanden och bottensubstratets sammansättning Förändringar i vattenförekomstens morfologi kan uppstå på grund av olika sorters bebyggelse, anläggningar eller kanaliseringar.
Det morfologiska tillståndet beskrivs via djup, bredd, typ av bottensediment, vilka typer av ackumulations- eller erosionsformer som finns i vattnet såsom revlar, dyner och deltabildningar, samt förekomst av död ved. Strukturer skapade av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor, utfyllnader och muddringar påverkar morfologin.
Ändringar i det morfologiska tillståndet kan direkt påverka livet i vattnet genom att livsmiljön för växter, bottenlevande och simmande djur förändras eller helt försvinner. Eftersom morfologin hänger ihop med hydrologi och konnektivitet kan påverkan på morfologin även ha negativa konsekvenser för livet i vattnet genom indirekta effekter på dessa kvalitetsfaktorer.
Parametrar för klassificiering
Vattendrag
Parametrar som beskriver det morfologiska tillståndet i vattendrag:
- Vattendragsfårans form
- Vattendragets planform
- Vattendragsfårans bottensubstrat
- Död ved i vattendrag
- Strukturer i vattendraget
- Vattendragsfårans kanter
- Vattendragets närområde
- Svämplanets strukturer och funktion
Sjöar
Parametrar som beskriver det morfologiska tillståndet i sjöar:
- Förändring av sjöars planform
- Bottensubstrat i sjöar
- Strukturer på det grunda vattenområdet i sjöar
- Närområdet runt sjöar
- Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar
Kustvatten
Parametrar som beskriver kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd i kustvatten och vatten i övergångszonen:
- Grunda vattenområdets morfologi i kustvatten och vatten i övergångszon.
- Bottensubstrat och sedimentdynamik i kustvatten och vatten i övergångszon
- Bottenstrukturer i kustvatten och vatten i övergångszon
Sammanvägning och dataunderlag
Vid bedömning av kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd tas medelvärdet av de klassificerade parametrarna, som då visar en genomsnittlig status för de parametrar som ingår i bedömningen.
Med utgångspunkt från kartor, fältinventeringar och vetskap om en känd påverkan kan man klassificera ytterligare morfologiska parametrar. Genom vetskap om markavvattnings- eller flottledsverksamhet kan t.ex. vattendragsfårans form, vattendragets planform, vattendragsfårans bottensubstrat, strukturer i vattendraget samt vattendragsfårans kanter klassificeras. Utifrån verksamheternas position och utbredning kan man beräkna hur stor andel av ett vattendrag/sjö som är påverkad av verksamheten. Påverkansgraden beräknas per vattendragslängd eller sjöyta. Status bedöms utifrån graden av påverkan.
Om det finns fältinventeringar som kan verifiera kartanalysen kan klassificeringarna preciseras ytterligare.
Mer information
Havs- och vattenmyndigheten: Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19)
SMHI: Vattenwebb
VISS-Hjälp: Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, 2004-2015. På denna sida beskrivs metoder som använts i vattenförvaltning till och med 2015.