Alla ämnen som släpps ut i vattnet i betydande mängd och som inte är utpekade som prioriterade ämnen ska klassificeras under ekologisk status som särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Betydande mängd bedöms vara en sådan mängd av ett ämne som kan hindra att den ekologiska statusen uppfylls.
När det gäller ämnen som släpps ut till vattenmiljöer och kan vara miljöfarliga, klassificeras de som har EU-gemensamma miljökvalitetsnormer under kemisk ytvattenstatus. Men även andra ämnen kan orsaka problem nationellt eller lokalt. Dessa ämnen klassificeras under ekologisk status för de vattenförekomster som påverkas och kallas för särskilda förorenande ämnen. I Sverige är drygt 30-talet ämnen eller ämnesgrupper identifierade som särskilda förorenande ämnen. Vilka av dessa ämnen som övervakas och bedöms för en vattenförekomst är beroende av påverkansanalysen.
Särskilda förorenande ämnen kan både vara sådana som naturligt förekommer i vatten eller syntetiska ämnen. För de syntetiska ämnena är utgångspunkten att de gränsvärden som används vid statusklassificeringen är nära noll eller under gränsen för vad aktuella mätmetoder kan upptäcka. För de ämnen som förekommer naturligt behöver hänsyn tas till de naturliga bakgrundshalterna.
För metallerna koppar och zink har tidigare den totala koncentrationen använts vid bedömningar, men från och med den statusklassificering som gjordes för åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2018-2021 förfinades metoden så att man istället bedömde de biotillgängliga halterna. Anledningen till detta är att metaller som koppar och zink förekommer i många former i vatten, till exempel bundet till organiskt material, som fasta faser, adsorberat till partiklar och som fria joner och komplex. Eftersom det främst är de fria jonerna som anses giftiga för livet i vatten så är inte den totala koncentrationen ett bra mått på miljöpåverkan av dessa metaller. Den biotillgängliga andelen av metallerna beror på andra vattenkemiska variabler som till exempel vattnets hårdhet och pH. Därför har miljödata och modeller använts för att bedöma biotillgänglig halt av koppar och zink.
Mer information
Havs- och vattenmyndigheten: Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25)
Havs- och vattenmyndigheten: Miljögifter i ytvatten – klassificering av status (rapport 2016:26)
Se även vattenmyndigheternas rapporter:
- Underlagsrapport till reviderade miljökvalitetsnormer med avseende på koppar och zink 2018 – 2021 för Sveriges fem vattendistrikt baserade på modellerade biotillgängliga halter
- Metod för modellering av biotillgänglig halt av koppar och zink i inlandsytvatten – för statusklassificering inom vattenförvaltningen inför beslut 2018
- Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet – att använda i statusklassificering till beslut 2018