Övervakning av vattenmiljöer görs av många olika skäl. Genom att undersöka tillståndet i miljön och hitta källan till problemet, kan man upptäcka miljöproblem och göra något åt det.
Miljöövervakningen används i uppföljningen av miljömålen och i åtgärdsarbetet. Övervakningen beskriver hur det står till i miljön. Genom att jämföra olika undersökningar kan förändringar i miljön upptäckas. På så vis kan man se om de åtgärder som genomförs har någon positiv effekt, eller om det behövs fler undersökningar.
Övervakning är en grund för miljöarbetet
Miljöövervakningen används också för miljöarbetet i stort och har är ett viktigt underlag vid utformning av miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer och bedömningsgrunder.
Resultatet av miljöövervakningens arbete är basen för internationell rapportering och den officiella statistiken om miljötillståndet. Detta används som underlag för genomförande av internationella överenskommelser och direktiv.
Genom Ramdirektivet för vatten och Havsmiljödirektivet samordnas övervakning och åtgärder i vatten med målet att nå god status i alla vattendrag, sjöar, grundvatten, kustvatten och marina områden inom Europa.
Ansvarsfördelning
Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för samordning av vattenrelaterad miljöövervakning i Sverige samt driver de limniska och marina delarna i det nationella miljöövervakningsprogrammet.
Naturvårdsverket ansvarar för övervakning av miljögifter samt driver i övrigt de nationella delarna av miljöövervakning på land och i luften.
Länsstyrelserna ansvarar för regional miljöövervakning som är anpassad efter de miljömål och miljöproblem som är aktuella i respektive län. Länsstyrelserna har också ansvar för att samordna den miljöövervakning som kommunerna gör.
Vem övervakar vattenmiljön?
I Sverige finns ett stort antal aktörer som övervakar vatten av olika orsaker och för olika syften. Statligt finansierad övervakning är en stor del av all övervakning och genomförs i nationella program eller via regional övervakning. Många kommuner utför också övervakning i egen regi. Förutom denna form av miljöövervakning bedrivs mycket övervakning i i program som drivs utifrån miljöbalkens krav på egenkontroll och uppföljning av olika verksamheters påverkan på miljön. De som bedriver miljöfarlig verksamhet är skyldiga att kontrollera vilka effekter verksamheten har på miljön. Vid utsläpp till vatten är det vanligt att man samordnar arbetet i så kallad ”samordnad recipientkontroll” för att få en bättre helhetssyn på miljöeffekterna och för att spara pengar.
Tillgänglig data
En av Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets uppgifter är att se till att data från miljöövervakningen lagras och tillgängliggörs för alla som är intresserade av den. Det finns avtal med ett antal så kallade nationella datavärdar som tillgängliggör data.